Den första frågan man får efter att ha berättat att man är vegetarian är nästan alltid ”varför då?”. Jag svarar alltid nånting om att det är miljövänligt, bra för hälsan osv. ända tills att han/hon som frågade ser nöjd ut med svaret.
Under de senaste dagarna har jag funderat på om jag inte egentligen borde börja svara ”för att jag kan”. För så är det ju, vi är asätare och kan leva på in princip vilken diet som helst utan några större problem. Det finns alltifrån kulturer där man enbart lever på animaliska produkter till samhällen där man är strikta veganer och alla klarar sig utmärkt (utom just de som råkar leva på den västerländska dieten). Men jag undrar om inte det som gjorde oss så framgångsrika som art för några hundra tusen år sen – vår flexibilitet – för eller senare kommer bli det som tar kol på oss givet att vi inte uppmärksammar det.
Som dr. Milton Mills säger i sitt föredrag ”Are Humans Designed to Eat Meat?” är vi inte designade att jaga, döda och äta kött varje dag då vi inte är rovdjur. Det är bara tänkt att vi som asätare ska stöta på en död zebra på savannen nån gång ibland och äta den som ”lördagsgodis”.
Mills fortsätter efter att ha förklarat grunderna till skillnaderna mellan rovdjur och växtätare problemen som uppstår när de med en växtätares mentalitet börjar äta rovdjurens diet. Summa summarum är det varken bra för de som äter eller de som äts. Titta gärna på klippet nedan:
Så, varför borde du undvika att äta kött sju dagar i veckan? Om inte det ekonomiska, ekologiska eller etniska aspekterna tilltalar dig kan du ju alltid låta bli nån dag i veckan för att du kan.
